Politik A-Ö

Här nedan har jag samlat ihop olika texter och artiklar antingen från mig själv, från partikollegor eller från KD Lidingö som jag även tycker är viktiga frågor.


Saknar ni något politikområde kan jag starkt rekomendera er att läsa Kristdemokraterna på Lidingö välskrivna valprogram som täcker samtliga lokalpolitiska områden : https://wp.kristdemokraterna.se/lidingo/var-politik/
Klicka på en av bokstäverna för att navigera dit på direkten
A-B-C-D-E-F-G-H-J-L-M-N-O-P-Q-R-S-T-U-V-W-X-Y-Z-Å-Ä-Ö

Inget här än.


Boenden för äldre

Vi vill höja kvaliteten på våra äldreboenden. Våra seniorboenden och serviceboenden ska utvecklas till trygghetsboenden som erbjuder de äldre gemenskap och trygghet och samtidigt valfrihet avseende måltider och hemtjänstinsatser.

Vi vill också utveckla ett nytt koncept med närmare anknytning mellan dagverksamhet, korttidsvård och vård- och omsorgsboende. Det skulle möjliggöra för äldre att kunna bo kvar i eget boende längre tid och avlasta anhörigvårdarna. Anhörigstödet bör samtidigt förstärkas.

Vi vill också se en stark och fungerande parboendegaranti så att inte äldre par tvingas bo åtskilda på ålderns höst.

För att tillgodose det stora behovet av äldreboende vill vi att ett nytt seniorboende/trygghetsboende – Tor2 – byggs i den första etappen av centrumutvecklingen.

Båtliv

På en ö är hamnar och båtliv ett självklart inslag. Under mandatperioden 2014-2018 har flera nya båtplatser skapats på Lidingö. Det är positivt då kön till båtplats är lång. Kristdemokraterna vill verka för en ytterligare utbyggnad av båtplatser på Lidingö, såväl genom utbyggnad av befintliga hamnar som anläggandet av en ny. Det är viktigt att hänsyn tas till miljö och det är därför bra att båtklubbarna på Lidingö tar ett stort ansvar för att värna vår natur. För att ytterligare förbättra vattenkvaliteten i Östersjön vill Kristdemokraterna flytta den flytande båttoatömningsstationen ”Waterloo” till Björkskär från Bosöviken.

Björkskär är en av många uppskattad hamn långt ut i Skärgården. Kristdemokraterna vill undersöka möjligheterna att med hjälp av betande djur stoppa ögruppen från att slya igen.

Inget här än.

Inget här än.


Effektivisering

Som förtroendevalda behöver vi ha ett ständigt fokus på att renodla det kommunala uppdraget och fokusera på kärnverksamheten, det vill säga den lagreglerade verksamheten.

Vi vill fortsätta omstruktureringen av Lidingöhem i syfte att förenkla det kommunala fastighetsförvaltningsuppdraget.


Förskola

Många pusselbitar krävs för en stabil och välfungerande förskola. En viktig faktor är barngruppernas storlek. Mycket små barn kräver en högre personaltäthet än lite äldre barn, men varje förskola har unika förutsättningar och forskningen har inte kunnat fastställa någon optimal siffra för barngruppers storlek. Vi vill hur som helst säkerställa att förskolan har tillräckligt mycket resurser för att personaltätheten inte utgör ett problem. För att utbildade och kompetenta pedagoger ska kunna lockas till Lidingö behöver våra förskolor kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner.

Vi kristdemokrater vill också verka för att barnomsorgspengen ska kunna utnyttjas för att även ta hand om egna och anhörigas barn. De samarbeten som möjliggör att barn i förskola och barnomsorg kan ta del av kulturutbudet på Lidingö ska utvecklas.

Barn i behov av särskilt stöd ska fångas upp i tid, och formerna för samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin behöver ytterligare förstärkas.


Grundskola

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.

Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Vi vill verka för att skolans auktoritet återupprättas och att ansvarsfördelningen mellan skola, föräldrar och resten av samhället tydliggörs. Lärarnas arbetstid ska i huvudsak bestå av undervisningstid och inte administrativa sysslor.

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver.

Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande och dels att, tillsammans med föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare. Under förutsättning att skolorna har denna utgångspunkt, följer läroplanen och lever upp till kvalitetskrav, ska de ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen.

Alla elever och familjer är olika, och därför är det viktigt att vi på Lidingö har en mångfald av skolor, såväl avseende utförare som profil. Möjligheten att kunna välja skola är viktig, och det ska vara enkelt att ta sig till den skola man valt. Därför vill vi också säkerställa att vi inom kommunen har väl fungerande skolskjutsar för alla elever som behöver det, och att gång- eller cykelvägen till och från skolan är trygg och säker. För att livspusslet ska gå ihop för föräldrarna vill vi så långt det endast är praktiskt möjligt säkerställa att syskon ska få plats på samma skola.

Skolorna ska tillföras tillräckligt med resurser så att barn i behov av särskilt stöd tidigt upptäcks, oavsett om det är svaga eller särbegåvade elever. Ingen ska lämnas efter, men ingen ska heller hållas tillbaka.

Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Vi kristdemokrater vill därför också se ett nära samarbete mellan skolan och den lokala kulturen (exempelvis i form av hembygdskunskap), samt mer tid för umgänge mellan elever och vuxna i skolan, såväl ordinarie personal som exempelvis ”klassmorfar”.

Lidingö är hälsans ö. I en allt mer stillasittande tid behöver skolan främja rörelse, och vi vill därför att varje skoldag ska innehålla fysisk aktivitet. För att detta ska vara möjligt vill vi säkerställa att Lidingö är välförsett med gymnastiksalar, idrottshallar, badhus och liknande. Vi vill också förstärka det drogförebyggande arbetet.


Handel

Mot bakgrund av utvecklingen inom e-handel ser vi att den nödvändiga utbyggnaden av Lidingö centrum behöver ske med stor eftertanke och med flexibilitet och anpassning till platsen som ledstjärna. Även bland annat Rudboda centrum har behov av utökade handelsytor. Vi ska inte med politiska beslut motarbeta de lokala centrum som finns på olika ställen på ön.

Inget här än.

Inget här än.


Kultur

Lidingö har ett unikt kulturarv. Millesgården är känt långt utanför Sveriges gränser och Carl Milles statyer smyckar många kända platser runtom i landet. Under mandatperioden har en ny skulptur från Millesgården köpts in av staten och arbetet med att synliggöra Millesgården på ön ska fortsätta.

Lidingö har också en stolt industrihistoria med företag som AGA. I nya och gamla stadsdelar bör kända Lidingöprofiler få namnge vägar och platser.

En stor del av bebyggelsen på ön kom till under förra seklets första hälft när villastäderna utanför Stockholm växte fram. Dessa områden ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt. För att vårda Lidingös historia är det viktigt att staden har en god relation med Lidingö hembygdsförening. Hembygdsföreningen ska nyttjas som remissinstans vid större nybyggnationsprojekt och vara en naturlig samtalspartner.

Kolletivtrafik

Alla beslut rörande Lidingös kollektivtrafik fattas av SL, men vår uppgift är att förse dem med ett bra beslutsunderlag och göra vår röst klart och tydligt hörd. Vi vill verka för utökad båtpendling och att Sjövägen kan passera Gåshaga. Vi vill fortsätta kämpa för fungerande tvärförbindelser på Lidingö, exempelvis buss 233.

Möjligheten att dra om Lidingöbanan via centrum i kombination med en ombyggnad av Södra Kungsvägens vägrum, samt hur detta kan finansieras, bör återigen undersökas. I väntan på detta tycker vi att en enkel åtgärd för att koppla ihop södra ön med Lidingö Centrum vore att förlänga linje 201 till Gåshaga.

Vi vill fortsätta att med kraft verka för att den utlovade hopkopplingen av Lidingöbanan med Spårväg City genomförs.


Lokala stadsdelscentra

Vi värnar de lokala stadsdelscentra som finns på Lidingö och vill ge dem möjlighet att utvecklas – exempelvis Näset, Rudboda, Larsberg och Högsätra/Bergsätra.


Migration

Vi är positiva till att Lidingö tar sitt ansvar och medverkar i omhändertagandet av nyanlända. Men för att kunna fullfölja integrationsinsatserna på ett tillfredsställande sätt krävs att kvoten under 2018 reduceras. Därigenom kan Lidingö undvika att göra de misstag som skapat utanförskapsområden i andra kommuner. Det skriver de fyra kristdemokraterna Carl-Johan Schiller, Bo Brismar, Christina Rosenquist och Axel Göthberg.

Under mandatperioden 2014-2018 har Sverige tagit emot fler flyktingar än någonsin tidigare. Då flyktingmottagandet resulterade i stora problem med migration och integration tvingades de ”etablerade partierna” till en mer restriktiv migrationspolitik. Utan att närmare analysera konsekvenserna hastade regeringen fram en lagstiftning – den så kallade bosättningslagen – som tvingar kommunerna att ta emot ett visst antal nyanlända. Det har resulterat i att kommuner som Lidingö med en överhettad bostadsmarknad fått svårt att klara boendet för de nyanlända.

Vår kommun har mångdubblat sitt flyktingmottagande på bara några få år. Det har ställt stora krav på Lidingö stad i många avseenden. Förutom den uppenbara problematiken att hitta bostad åt alla nyanlända ska vi kunna erbjuda äkta integration med målet att de nyanlända ska bli självförsörjande. Detta förutsätter förutom bostad möjlighet till undervisning och arbetspraktik.

 

Genom ett mycket ambitiöst omhändertagandeprogram utarbetat i samverkan mellan kommunen, näringslivet och frivilligorganisationerna har Lidingö med stor ansträngning klarat den tilldelade kvoten nyanlända 2017 uppgående till 144 hushåll.

Vi Kristdemokrater vill nu se en mer genomtänkt och långsiktig planering och vill lyfta frågan om förutsättningarna för ett bra mottagande här på Lidingö. Hur stora volymer klarar Lidingö utan att överbelasta befintliga resurser med sänkt kvalitet i omhändertagande och integrationsarbete som följd?

Vi är positiva till att Lidingö tar sitt ansvar och medverkar i omhändertagandet av nyanlända. För att kunna fullfölja integrationsinsatserna för de redan nyanlända på ett tillfredsställande sätt krävs dock att kvoten för ytterligare mottagande 2018 r

Samtidigt som volymen begränsas vill vi öka insatserna under de första två åren då de som kommer till Sverige befinner sig i den så kallade etableringsfasen. Lidingö stad bör teckna integrationsavtal med samtliga nyanlända. I avtalen ska såväl kommunens som individens åtagande tydliggöras.

Genom dessa åtgärder tror vi Kristdemokrater att Lidingö kan undvika att göra de misstag som skapat utanförskapsområden i andra kommuner.

Miljö

Som medborgare och förtroendevalda ska vi agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena; miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete till kommande generationer.

Förvaltarskapstanken är en bärande del i den kristdemokratiska ideologin. På miljöområdet innebär det att vi inte får förbruka vår jord och dess tillgångar. Lidingö och andra kommuner har en nyckelroll i arbetet att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är förnyelsebar, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och där naturresurser tas tillvara i ett kretslopp.

Månggifte

Bra artikel från min partikollega Carl-Johan:

https://lidingosidan.se/politik/kd-nej-till-manggifte-pa-lidingo/


Närakut

Debatt: Lidingö saknar både närakut och husläkarjour

onsdag 24 maj 2017 15:02

Vi som bor på Lidingö förväntar oss att få lika bra och nära vård som alla andra förorter och stadsdelar i Stockholms län. Utan en närakut eller husläkarjour, sätts inte våra behov i fokus. Så kan vi inte ha det. Det skriver lidingöpolitikerna Anna Hellers (KDU) och Carl-Johan Schiller (KD) i nedanstående debattartikel.

Under helger och efter klockan 17:00 på vardagar, finns det ingen medicinsk hjälp att få på Lidingö. Det beror på att vi varken har någon närakut eller husläkarjour på ön. Den gamla husläkarjouren som tidigare fanns, upphörde förra året (1 juni 2016), och sedan dess har ingen ny vårdplats upprättats. På Torsviks vårdcentrals hemsida hänvisas lidingöbor efter klockan 17 istället till Täbys husläkarjour, som ligger 19,5 km från Centrum. Att lidingöbor förväntas åka den sträckan för att få primärvård är orimligt, med tanke på hur centralt Lidingö ligger i Stockholmsområdet.

Glädjande nog har landstinget, med Alliansen och Ella Bohlin (KD) i spetsen, beslutat att öppna tolv nya närakuter i länet. Tio av dem har redan blivit placerade, men två håller man fortfarande på att besluta om. Vi tror att hela Stockholms län skulle gynnas av att ha en närakut på Lidingö, och därför tycker vi att det vore bra ifall en av dessa två obestämda närakuter placeras här i Torsvik, nära vårdcentralen som redan finns i området.

Vår tanke är att Lidingös närakut även ska ta emot patienter från Hjorthagen och Norra Djurgårdsstaden, då dessa områden också har en lång väg till hänvisad närakut. Lidingö, Hjorthagen, och Norra Djurgårdsstaden har tillsammans runt 60 000 invånare, och att dessa får ett kortare avstånd till primärvård, kan inte vara något annat än positivt. Långsiktigt leder denna utveckling till att de andra närakuterna i Stockholmsområdet blir avlastade, och att de kan ge snabbare och mer effektiv vård till sina patienter.

Att placera närakuten i Torsvik gör att den blir lättåtkomlig, och enkel att åka till kommunalt. Från både Lidingö, Hjorthagen, och Norra Djurgårdsstaden, är bussar och Lidingöbanan lämpliga transportmedel. Det är också lätt att ta sig dit med bil, särskilt på vardagar efter 18.30 och helger, då trängselskatten inte gäller. Sammanfattningsvis är vår vision att man med dessa transportmedel, från nämnda stadsdelar, ska kunna nå närakuten på max 20 minuter.

Om det sedan visar sig i landstingets undersökning att två andra områden är i mycket större behov av närakuter, måste man ändå se till att Lidingö åtminstone får en husläkarjour, eller ändra i planerna och ge Lidingö en trettonde närakut. Att kommunalt åka till Täbys husläkarjour tar över en timme, och kostnaden med taxi är upp till 600 kr enkel väg. Att ha dessa två alternativ att välja mellan när man är sjuk och behöver hjälp, är inte okej, eller på något sätt hållbart.

Vi som bor på Lidingö förväntar oss att få lika bra och nära vård som alla andra förorter och stadsdelar i Stockholms län. Utan en närakut eller husläkarjour, sätts inte våra behov i fokus. Så kan vi inte ha det.

Anna Hellers

Styrelseledamot, KDU Lidingö

Carl-Johan Schiller

Kommunalråd, KD Lidingö

Inget här än.

Inget här än.

Inget här än.

Inget här än.


Stadsbyggnad

För att behålla Lidingös attraktivitet behöver vi utveckla vår ö på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt som gagnar Lidingöborna. Ny bebyggelse ska främst ske genom en ansvarsfull och varsam förtätning i kollektivtrafiknära lägen i bostadsområden med flerfamiljsbebyggelse eller på mark som redan är ianspråktagen.

Lidingö har en unik kombination av den gamla villastadens glesa bebyggelse med rejäla tomter, den täta småstadsbebyggelsen i Torsviksområdet, de vackra naturreservaten som binder samman Elfvik och Långängen, det moderna Dalénum som växer fram på klassisk industrimark och de mer lågbebyggda radhusområdena på Grönsta gärde. Det är denna blandstad som skapar Lidingös särprägel.

Vid stadsplanering ska särskild hänsyn tas till kulturbyggnader och kulturellt intressanta bebyggelsemiljöer som ska värnas och bevaras för framtida generationer. Kulturmiljöprogrammet är ett bra verktyg för den enskilda fastighetsägaren genom att erbjuda mer kunskap och information om specifika fastigheter eller det område i vilken en fastighet ligger.

Skatt

Naturligtvis är det viktigt att kommunen har en så låg skattesats som möjligt. Däremot tycker jag personligen att man inte ska sänka skatten bara för sakens skull. Jag betalar gärna 5 öre extra för att se till att samtliga kommunala verksamheter för våra barn och äldre fungerar på ett bra sätt. När allt fungerar bra, då kan man sänka skatten för att ge hårt arbetade Lidingöbor mer pengar I plånboken.

Södra Lidingö

Debatt: Södra Lidingö måste knytas närmre Centrum

måndag 5 juni 2017 11:12

I väntan på att Lidingöbanan dras via Lidingö centrum vill vi att busslinje 201, som idag vänder vid Kottla, ska fortsätta längs Södra Kungsvägen till Brevik och Gåshaga. Då kan alla som bor på södra ön lättare ta sig till centrum för att handla och för kulturaktiviteter. Det är inte rimligt att invånarna på södra Lidingö ska behöva byta mellan tåg och buss vid Kottla station, ofta med lång väntetid, för att ta sig till och från centrum. Det skriver de tre kristdemokra-terna Carl-Johan Schiller, Bo Brismar och Harald Strömfelt i nedanstående debattartikel.

Idag har Lidingö endast en stamförbindelse i kollektivtrafiken. Det är Lidingöbanan. Tyvärr går inte Lidingöbanan via Lidingö Centrum vilket är till stor nackdel för många resenärer. Vi, Kristdemokrater på Lidingö, vill i väntan på en omdragen Lidingöbana via Centrum, förlänga busslinje 201 som idag stannar vid Kottla att fortsätta längs Södra Kungsvägen till Brevik och Gåshaga. På så sätt skulle alla som bor på södra ön lättare kunna ta sig till centrum för att handla och för kulturaktiviteter.

De senaste åren har kollektivtrafiken på Lidingö försämrats. Den största försämringen är att bussnätet har urholkats och att flera linjer nu går så sällan att de i vissa fall i princip har spelat ut sin roll. Istället för att försvåra för Lidingöborna att resa kollektivt borde landstinget möjliggöra för fler att åka buss och på så sätt välja ett klimatsmart resande.

KD ser en utvecklad kollektivtrafik som en viktig del i tillgänglighetsarbetet på Lidingö. En förbättrad kommunikation mellan södra ön och Centrum är härvid av stor betydelse. Det är inte rimligt att invånarna på södra Lidingö ska behöva byta mellan tåg och buss vid Kottla station, ofta med lång väntetid, för att ta sig till och från centrum.

I Stockholms län byggs kollektivtrafiken ut i olika tempo. Vissa kommuner, främst de som bygger många nya bostäder, får stora satsningar på sin kollektivtrafik. Det är givetvis bra att nya bostadsområden förses med en god kollektivtrafik men även befintliga områden måste ges en kollektivtrafik som svarar mot de boendes krav och behov. Kollektivtrafiken på Lidingö måste förbättras och som ett första steg bör en busslinje från södra Lidingö direkt till Centrum inrättas genom förlängning av busslinje 201 längs Södra Kungsvägen till Brevik och Gåshaga.

Carl-Johan Schiller (KD), kommunalråd

Bo Brismar (KD), ordförande, Tillgänglighetsrådet

Harald Strömfelt (KD), ledamot, teknik- och fastighetsnämnden

Spårvagn

KD: Ett steg närmare Spårväg City

söndag 20 augusti 2017 11:12

Kristdemokraterna välkomnar beskedet om dubbelspår på blivande "Lilla Lidingöbron". Men för att säkerställa att investeringen i spårvagnshallarna på Lidingö inte gjorts i onödan, måste sammankoppling ske mellan Lidingöbanan och Spårväg City. KD vill arbeta för god kollektivtrafik och att skattebetalarnas investeringar används effektivt, skriver Karl Henriksson (KD) och Carl-Johan Schiller (KD).

Kristdemokraterna välkomnar att Stockholms läns landsting och Lidingö stad nu har kommit överens om att bygga dubbelspår på den nya lilla Lidingöbron. Sedan Lidingöbanan renoverades har resandet ökat i snabb takt. Dubbelspåret på bron samt de nya vagnar som landstinget ska köpa kommer att minska trängseln och öka kapaciteten för Lidingöborna. Det behövs för att kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig.

Frågan om dubbelspår är dock viktig av flera skäl. Att koppla samman Lidingöbanan med Spårväg City har diskuterats under många år. Vi kristdemokrater har länge hävdat att spårvagnen behövs för att avlasta tunnelbanan när bådeLidingö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm växer.

Landstinget arbetar för närvarande med att slutföra en investering i spårvagnhallar på Lidingö. Denna depå har dimensionerats för att ta hand om alla de spårvagnar som trafikerar Lidingöbanan och Spårväg City. Alltså måste en sammankoppling ske mellan dessa två banor för att säkerställa att investeringen i spårvagnshallarna på Lidingö inte ska vara i onödan. Vi kristdemokrater kommer att driva på för att vi tar nästa steg i kollektivtrafiken på Lidingö, nämligen att koppla samman Lidingöbanan med Spårväg City.

Vi kommer att arbeta för en god kollektivtrafik och för att skattebetalarnas investeringar används effektivt. Det är nödvändigt i ett växande Stockholm.

Karl Henriksson (KD)

Ledamot, trafiknämnden SLL

Carl-Johan Schiller (KD)

Kommunalråd, Lidingö


Trängselskatten

Trängselskatten en orättvis skatt grundad på svek och lögner som innebär att bilister får sitt bilåkande beskattat fem gånger. Vi i KDU Lidingö ser inte rimligheten i att stå vid sidlinjen och passivt se på när stockholmare och inte minst lidingöbor blir utsugna utan att ha givit sitt samtycke till detta. Det skriver de sex KDU Lidingö-medlemmarna Axel Göthberg, Sebastian Olofsson, Jacob Haendler, Anna Hellers, Adam Corcoran och Karl Brunnberg.

Som kristdemokrater står vi upp för värden som att staten aldrig ska ta ut mer skatt än vad som krävs för att upprätthålla statens kärnuppgifter, samt att skatteuttaget ska vara rättvist och ha folkligt stöd. Sedan år 2006 har stockholmarna i allmänhet och lidingöborna i synnerhet plågats under en av Sveriges mest orättvisa skatter. Trängselskatten är en orättvis skatt som aldrig borde ha införts från första början. Med anledning av detta har KDU Lidingö tagit ställning för att avskaffa trängselskatten.

Problemen med trängselskatten, framför allt i Stockholm, är så många att det är svårt att veta var man ska börja. Låt oss därför börja från början:

Under ”Stockholmsförsöket” 2006 testades trängselskatten under 7 månader för att utvärdera effekterna av skatten. Bland annat utlovades att:

- 1 miljard kronor årligen i skatteuttag och 100 miljoner i administrationskostnad

- Intäkterna skulle omfördelas till att sänka priset på kollektivtrafik, satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur i Stockholm.

- Lidingöbor vars enda färdväg från ön går genom innerstan skulle bli undantagna trängselskatt förutsatt att de inom 30 minuter passerar en annan betalstation.

- Att trängselskatten ej skulle införas om den inte vann stöd i en folkomröstning.

Allt detta visade sig dock vara en lögn. Istället för 1 miljard årligen blev det knappt 700 miljoner kr i intäkter och 400 miljoner kr i administrationskostnader. Till en början översteg till och med administrationskostnaden intäkterna, vilket innebar att Staten betalade för att göra stockholmarna fattigare. Blev kollektivtrafiken billigare? Absolut inte. År 2006 kostade ett månadskort 600 kr, men idag kostar det 860 kr – en ökning med 43 procent, som dessutom har skett nästan 3,5 gånger snabbare än konsumentprisindex. Inte heller kan vi slå fast att skatten har kommit stockholmarna till del, då det är en statlig skatt och inte en regional eller lokal skatt. Lidingöundantaget hade vi ett tag – tills 2016 då det avskaffades.

Hur var det då med folkomröstningen? Naturligtvis röstade stockholmarna överväldigande nej till trängselskatten. Hur som helst kom våra riksdagspolitiker på idén att om man bara räknar rösterna från Stockholms stad och struntar i övriga länet, får man en knapp majoritet för trängselskatten. Således införde en riksdag med alliansmajoritet trängselskatten mot stockholmarnas vilja, trots vallöften om att aldrig permanenta trängselskatten.

Som ovan beskrivet är trängselskatten en orättvis skatt grundad på svek och lögner. Stockholmare får sitt bilkörande beskattat 5 gånger. Först ska de betala inkomstskatt på lönen. Sedan tillkommer moms på bilköpet. Glöm för guds skull inte heller bensinskatten och fordonsskatten. Men som om

det inte vore nog ska staten suga ut stockholmarna genom en trängselskatt införd på odemokratisk grund. En lidingöbo som arbetar i Nacka betalar idag cirka 2000 kr i månaden – en summa som i många fall överstiger samtliga jobbskatteavdrag hopräknade. Maxtaxan har dessutom stigit från initiala 20 kr till 35 kr, och väntas stiga till 45 kr redan 2020.

Vi i KDU Lidingö ser inte rimligheten i att stå vid sidlinjen och passivt se på när stockholmare och inte minst lidingöbor blir utsugna utan att ha givit sitt samtycke till detta. Trängselskatten innebär en kännbar ekonomisk börda som vi helst skulle ha fått ett slut på för 12 år sedan. Därför kommer vi i årets valrörelse och på höstens KDU-stämma ta strid för trängselskattens avskaffande.

Tiggeriförbud?

Bra artikel kring ämnet från min partikollega Carl-Johan:

https://www.lidingosidan.se/politik/lp-kd-vi-stoder-ett-nationellt-tiggeriforbud/

Torsvik

Vi anser att motorvägsdiket mellan brofästet och stadshusrondellen, det så kallade Torsviksdiket, är ett område med mycket låg vistelsekvalitet och en skamfläck för Lidingö som snarast måste överdäckas, alldeles oavsett vad som händer med resterande delar av Centrum/Torsvik-projektet. Ett sådant projekt möjliggör dessutom nya grönytor och attraktivt belägna bostäder. Vi vill därför snarast påbörja detta arbete.

Inget här än.

Inget här än.

Inget här än.

Inget här än.

Inget här än.

Inget här än.

Inget här än.

Inget här än.

Inget här än.