Hjärtefrågor

Dessa fem frågor brinner jag särskilt mycket för

Omtag I gymnasiefrågan!


Tidigare har jag verkat för en utbyggnad av Hersby gymnasium. Men under årens lopp har jag ändrat min uppfattning.


Naturligtvis är det inget att sticka under stolen med att Hersby Gymnasium idag är överbelastat sett till antalet elever. Vi elever har sett detta i praktiken. Tydliga exempel på detta är:

  • Klassrum på våning 4 I b-huset som är byggda för mindre språkklasser används för vanliga klasser, detta leder till att ventilationen blir underdimensionerad. Det har även förekommit att det inte funnits tillräckligt med stolar för klassens elever.
  • Dålig arbetsmiljö i matsalen, vid vissa tider otroligt fullsatt och trångt.
  • Brist på samkväms ytor, detta leder till att elever som på rasten vill umgås med klasskamrater inte får plats I exempelvis cafeterian och istället sitter och stör I biblioteket.

Om man skulle bygga ut Hersby gymnasium så skulle det lösa vissa problem, bland annat skulle det finnas fler klassrum och fler samkvämsytor. Men frågan man bör ställa sig är hur alla dessa nya elever skulle få plats I matsalen? Gymnastiksalen? Parkering för mopeder och bilar? Man får inte heller glömma bort hur det blir med exempelvis inspark och den amerikanska fotbollsmatchen om det finns ännu fler elever som vill gå på dessa evenemang. Skolan skulle enligt min uppfattning bli mer opersonlig med fler elever.


Lärarna och skolledningen gör ett fantastistiskt arbete utifrån de förutsättningar de har. Men för att göra situationen ännu bättre för lärarna men också för Lidingös gymnasieelever så går vi Kristdemokrater på ön till val på följande:

  • Nytt gymnasium med praktisk inriktning
  • Anställa fler lärare I gymnasieskolan, dvs att på lång sikt se till att varje lärare har 5 kurser per läsår istället för 6 kurser.

Lidingö kommun har en av Stockholms bästa gymnasieskolor, Hersby Gymnasium. Vår viktigaste uppgift är att se till att det förblir så även i framtiden. Förutsättningarna för en bra skola är framförallt en duktig och engagerad lärarkår som får möjligheter att långsiktigt bygga upp och bedriva en bra undervisning. Vi kristdemokrater på Lidingö har under mandatperioden tagit initiativ och drivit på för att höja lärarlönerna så vi kan behålla och attrahera duktiga lärare. Tack vare detta är lönefrågan inte längre något stort problem. Vi ska fortsatt verka för att lönerna för våra gymnasielärare tydligt signalerar den stora betydelse som lärarna har för en bra skola.


Vi vill arbeta för att minska varje lärares schemalagda undervisningstid för att höja kvaliteten. Detta vill vi göra genom att anställa fler lärare.


Lärarnas förutsättning att bedriva en riktigt bra undervisning och kunna engagera sig i alla elever är till stor del kopplat till hur många klasser som varje lärare undervisar. Av en lärares arbetstid på ca 45 timmar i veckan är undervisningstiden de schemalagda lektionerna läraren har med sina elever. Övrig tid skall användas till planering, rättning, feedback och annan elevkontakt, ämnesutveckling samt administration. I debatten talas det mycket om att lärarnas arbetssituation har blivit svårare för det har tillkommit så mycket nya arbetsuppgifter förutom undervisning. Detta är delvis riktigt men det kanske alvarligaste för gymnasielärarna är att antal klasser och undervisningstiden har ökat kraftigt. Idag har en gymnasielärare på Lidingö ungefär 6 klasser och 17-18 timmars undervisningstid. Det är en ökning med ca 20% jämfört med för 10 år sedan. Konsekvenserna är mindre tid till utveckling av sin undervisning, planering och uppföljning.


I Storstockholm har vi ett gemensamt system för sökning och antagning till gymnasieskolan. Det gör att alla elever i hela regionen kan söka samtliga kommunala skolor på lika villkor. Till detta kommer alla friskolor. Våra ungdomar har genom detta en oerhörd stor frihet och möjlighet att hitta och söka den skola och utbildning som passar var och en. Den friheten skall vi värna om. Idag går knappt hälften av Lidingös gymnasieelever på skolor utanför kommunen. Samtidigt har Hersby gymnasium 10-20% av sina elever från andra kommuner. För den allra största delen av dessa elever är det ett mycket medvetet val och vi hittar många Lidingöungdomar på de allra bästa skolorna i regionen. Många ambitiösa elever vill gå i skolor med andra duktiga elever. En annan faktor som spelar in är att en relativt liten kommun som Lidingö inte har underlag för alla de olika nischade gymnasieutbildningar som finns.


Detta gör att frågan om fler gymnasieplatser på Lidingö en utbyggnad av Hersby gymnasium är en mycket komplex fråga. Om vi ökar utbudet av platser inom de existerande programmen på Hersby riskerar vi att vi i huvudsak bygga platser för elever från andra kommuner som inte kommer in på sina förstaval. Det kan i sin tur leda till att fler ambitiösa Lidingöungdomar söker sig till andra utbildningar för att Hersby inte är tillräckligt attraktiv. Vi kan aldrig inom det rådande systemet garantera plats åt alla Lidingöungdomar i våra egna skolor utan att skapa ett överutbud som kan leda till sämre kvalité och höga kostnader. Däremot vore det intressant att se om Lidingö kan skapa en ny gymnasieutbildning med en annan profil, t.ex. inom attraktiva praktiska yrken som med hög kvalitet kan attrahera Lidingöungdomar såväl som elever från andra kommuner.


Ny Bollhall!


Nuvarande Bodals bollhall, ett provisoriskt tält från 2001 fungerar inte på ett tillfredsställande sätt för öns föreningsliv. Förutom problem med skadegörelse har hallen sett sina bästa dagar. Om du själv inte vart där och spelat kan jag berätta för dig att hallen är väldigt sliten och nergången. Nästa led i Lidingö stads satsningar på ungdomar bör enligt mig vara en ny bollhall. Jag kommer att verka för att vi bygger en ny bollhall framförallt avsedd för Innebandy, naturligtvis skulle exempelvis Hersby Hooligans också kunna träna i denna hall.


I Stora mossen, Bromma byggde man nyligen två nya bollhallar till en kostnad på ungefär 40 miljoner kronor.


Dessutom använder enligt uppgift två av Lidingös friskolor bodals bollhall som idrottshall när de har ämnet idrott och hälsa.


Naturligtvis ska man hushålla med kommunens ekonomi. Däremot bör man investera i Lidingös barn och ungdomar för framtiden.


I jämförelse kommer staten att ta 400 miljoner kronor från Lidingö stad i utjämningsskatt 2018.


Här är ett urval av de artiklar som finns rörande skadegörelse:

https://lidingosidan.se/kronikor/gustaf-drougge-varje-sondersparkat-redskapsrum-ger-farre-playstationspel-pa-fritidsgarden/

https://mitti.se/nyheter/upprepad-skadegorelse-bollhall/

Här finns information kring vad olika bollhallar och vad de på ett ungefär kostar:

https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1710129

http://www.arcona.se/specialistomrade/idrottshallar/#ah

http://www.northpower.se/stal/standardhallar/bollhallen/

Inget här än.


Polisstation på Lidingö - nu!


Trots att Lidingö har:

  • 45000 invånare.
  • Mer än 100 inbrott per år
  • Dubbelbeskattas genom utjämningsskatten.

Så saknar Lidingö en fullt fungerande polisstation.


Det viktigaste är inte att vi har reception med poliser I polishuset, utan det viktiga är att vi har poliser som är knutna till Lidingö. Om detta sker genom att de utgår från vår polisstation eller om de utgår från Norrmalm, det tycker jag polisen själva får bestämma. Men min poäng är att det ska vara en god polisiär närvaro på ön.


Vår nuvarande kommunpolis Fredrik gör ett fantastiskt arbete. Tänk er om vi hade 10 som Fredrik!


2017 i Sverige fanns det 208 poliser per 100 000 invånare. Detta innebär rent statistiskt att Lidingö borde ha ungefär 100 poliser. Hur många har vi? Ni förstår min poäng.


Genom att ha fler poliser som är knutna till Lidingö, kan det förebyggande arbetet öka. Idag vet vi att droger blir allt mer förekommande I samhället. Genom ett utökat förebyggande arbete kan vi motverka drogmissbruk.


Kristdemokraterna driver frågan I riksdagen om att kommuner ska kunna anställa poliser. Tills staten ger oss den trygghet vi förtjänar så tycker jag att det vore en god idé att kommunen kan anställa sina egna poliser. Där är vi därmot inte idag.


https://lidingosidan.se/lidingo/har-ar-fredrik-wallen-lidingos-nya-kommunpolis/

De Poliser som finns idag I Sverige gör ett fantastiskt arbete.

Rekordmånga poliser hoppar av samtidigt som vi nästan dagligen läser om nya skjutningar. Anmälningar samlas på hög eftersom antalet poliser inte räcker till. Vi måste erkänna att den stora omorganisation som initierades av Alliansen delvis är ett misslyckande. Det skriver Ebba Busch Thor och Andreas Carlson på DN-debatt.


Polisen är i kris. Sverige har den lägsta polistätheten på tio år samtidigt som den organiserade brottsligheten gror. Regeringen har svikit. Men vi måste också erkänna att den stora omorganisation som initierades av Alliansen delvis är ett misslyckande. Sverige behöver en kraftfull men realistisk plan för att vända krisen och återupprätta en polis som förmår skapa trygghet i alla delar av landet.


Rekordmånga poliser väljer just nu att lämna yrket. Det sker i en tid när Sverige, kanske mer än någon gång tidigare, behöver en stark polisnärvaro och stora utredningsresurser. Nästan dagligen läser vi om nya skjutningar, under de senaste veckorna har sju personer skjutits till döds i Sverige. Bara under förra året anmäldes över 7 000 våldtäkter. Men dessvärre samlas nu många anmälningar på hög eftersom antalet poliser inte räcker till för uppgiften.


Särskilt allvarlig är situationen i våra utsatta områden. Polisens egna rapporter talar om en kriminalitet som går i arv och som är så omfattande att hela det omgivande samhället måste förhålla sig till den. Den för med sig bilbränder, hot mot hemtjänstpersonal och att företagare och butiksägare har svårt att verka i området. Det här är en situation som byggts upp under lång tid. Den kommer inte att vända snabbt. Vi behöver räkna med 10–20 år för att stoppa våldsspiralen, knäcka de organiserade gängen och ta tillbaka de särskilt utsatta områdena.


Den nya kriminaliteten för med sig en extremt låg våldströskel som kan få brutala konsekvenser för de människor som kommer i dess väg. Det är uppenbart att det saknas en grundläggande respekt för människovärdet hos dessa personer. De tär på samhällsväven.


Den gamla decentraliserade polis­organisationen hade stora brister. Bara mellan år 2000 och 2010 ökade kostnaderna med över 40 procent utan att resultaten förbättrades. Alliansens initiativ till en ny och mer effektiv organisation var därför både klokt och nödvändigt.


Besluten om en ny polisorganisation fattades i bred politisk enighet. Många delar i den nya organisationen, exempelvis sammanslagningen till en nationell myndighet, var också helt rätt. Men när ett mer fullständigt facit nu avtecknar sig måste politiken erkänna att resultaten i avgörande delar är nedslående och att den nya organisationen delvis är ett misslyckande.


Den sittande regeringen bär ett stort ansvar för att situationen tillåtits eskalera. I december 2014, två veckor innan omorganiseringen av Polismyndig­heten skulle träda i kraft, sa dåvarande inrikesminister Anders Ygeman att det inte spelar någon större roll om det fanns 19 000 eller 20 000 poliser. Utredaren Thomas Rolén beräknade att det skulle krävas två extra miljarder om Polisen skulle klara omorganisationen. Det kom inga pengar. Konsekvenserna ser vi tydligt i dag.


Större resurser är nödvändigt men inte hela lösningen. Vi måste ödmjukt medge detta och peka ut en plan framåt. Kristdemokraterna står bakom intentionen med omorganisationen, men syftet att få ut fler poliser i lokalsamhället har helt enkelt inte uppnåtts. Vi presenterar i dag ett antal åtgärder för att stärka polisens lokala förankring för att öka tryggheten i hela landet.


1. Vi behöver ödmjukt ompröva och förändra de delar av den nya organisationen som inte blivit som det var tänkt.


2. Antalet poliser behöver öka med 10.000, framför allt med inriktning på uniformerad personal.


3. Genomför en kraftfull lönesatsning som innebär 5.000 kronor mer per månad för poliser i kärnverksamheten. Med en sådan satsning kan en del av de poliser som slutat lockas tillbaka till yrket.


4. Inför en ettårig polisutbildning och låt kommunerna finansiera närpoliser. Närpoliser tillhör fortsatt polismyndigheten men arbetar i nära samverkan med kommunerna. Dessa poliser kan bidra till att kraftigt höja kvaliteten i förebyggande och trygghetsskapande verksamhet och samtidigt minska behovet av inhyrda väktare.


5. Ge lokala polischefer ett starkare mandat att planera verksamheten och anställa personal. Detta mandat har i stor utsträckning försvunnit i den nya polisorganisationen.


6. Satsa mer på kompetensutveckling hos chefer. Polischefer behöver ha ett högt förtroende i hela organisationen, framför allt bland poliser i yttre tjänst.


7. Stärkt polisiär forskning. Vi föreslår att Polisen ska få ett eget forskningsinstitut där kunskaper som finns i organisationen snabbt kan tas tillvara och omsättas i praktiskt polisarbete.


8. Knyt en polis till varje skola. Det är viktigt för den lokala förankringen, framför allt i utanförskapsområdena där många har en negativ bild av Polisen.


Polisens förmåga att förhindra och klara upp brott hör till det viktigaste och mest grundläggande i en funge­rande rättsstat. Regeringen har inte bara negligerat problemen utan också misslyckats med att presentera en trovärdig plan för hur blödningen ska stoppas. Det är ett svek, allra mest mot brottsoffren.


Vi kristdemokrater lovar att prioritera tryggheten och att ge Polisen de verktyg och resurser som krävs. Alla medborgare ska kunna lita på att polisen kommer. Alla medborgare ska kunna lita på Sverige.


Läs mer:

Bra debattartikel från 2017, Sverige behöver nolltolerans mot brott:

https://lidingosidan.se/debatt/debatt-sverige-behover-en-nolltolerans-mot-brott/


Studentbostäder och bostäder för unga vuxna - Ja tack!


Lidingö har många skyddsvärda grönområden som vi Kristdemokrater vill bevara. Stadens grönplan är bra och ska följas. Vi vill dock att Lidingös profil som en trädgårdsstad stärks. Vi har stora arealer skog, men vi saknar offentliga trädgårdar och parker med verkshöjd. Forskning har också visat att offentliga parker är något som uppskattas väldigt mycket av medborgarna. Vi kristdemokrater vill därför att en stor stadspark anläggs ganska centralt på Lidingö, kanske i samband med överdäckningen av Torsviksdiket.


Allt fler planer på att massbebygga Lidingö men framförallt centrumområdet pågår. 4850 bostäder skulle behöva byggas om tunnelbana dras igenom centrum. Detta läser man i Dagens nyheter 12/10 2015. Är detta vad vi vill? Nej tack! Var ska alla bo rent ytmässigt? Var ska alla barn gå i skolan? Detta är frågor man bör ställa sig. Exempelvis föreslog Stockholms handelskammare år 2016 att man skulle bygga 8000 (!) bostäder på Elfvik.


Trots att Lidingö redan är den femte mest tätbefolkade kommunen i Sverige, och den fjärde mest tätbefolkade kommunen i länet. Så har vissa partier och intresseroragnisationer idéer för att hårt exploatera vår stad. Därför är vi Lidingöbors arbete att påverka vissa politiker mycket viktigt när det gäller att försöka bromsa kraftiga exploateringsförsök. Med anledning av detta vill jag:

  • Bevara Lidingös grönområden
  • Anlägga en stadspark centralt på Lidingö
  • Varsamt bygga på Lidingö, om vi bygger ska vi göra det utan att ta grönområden i anspråk

Varje år tar ungefär 600 Lidingöbor studenten. En del av dessa vill plugga vidare på Universitet och Högskola, andra vill börja arbeta. En sak som dessa grupper har gemensamt är att de vill flytta till ett eget boende. En del väljer att stanna kvar på Lidingö, andra väljer att flytta till andra städer. Med den nuvarande bostadsmarknaden är det väldigt svårt att som ung få in en fot på arbetsmarknaden.


Därför anser jag att det är viktigt att det finns studentbostäder men också bostäder öronmärkta för unga vuxna på Lidingö. Genom detta kan fler ungdomar få in en fot på bostadsmarknaden. Man bör även överväga att när man bygger nya bostadsrätter att man även ska bygga mindre lägenheter, exempelvis 1:or som lämpar sig till förstagångs köpare.

  • När vi bygger exempelvis ungdomsbostäder ska vi göra det utan att ta grönområden i anspråk, ett bra exempel på detta är i Larsberg där man just nu bygger ungdomsbostäder.

Artikel berörande handelskammarens idéer:

https://lidingosidan.se/politik/stadsplanering/handelskammaren-vill-bygga-bostader-i-elfvik/

Mer information kring ungdomsbostäderna i Larsberg:

https://www.johnmattson.se/omraden/ungdomsbostader/


Tillfälliga lösningar - Inte okej!


Tillfälliga lösningar såsom paviljonger och baracker är tyvärr ett altför vanligt inslag I stadsbilden I olika kommuner. Argumenten I debattartikeln nedan som jag skrev för ett tag sedan är fortfarande aktuella.


Bättre att satsa lå lång sikt, det lönar sig.



I korthet:

  • Tillfälliga lösningar tenderar till att vara tre gånger dyrare I drift jämfört med en fast byggnad.
  • Man får inte glömma bort den estetiska aspekten.

Inget här än.